For other people named Charles Pearce, see Charles Pearce (disambiguation). Charles Sprague Pearce (October 13, 1851 - May 18, 1914) was an American artist.   Related Paintings of Charles Sprague Pearce :. | Rest | Portrait of Paul Wayland Bartlett | Death of the Firstborn of Egypt | Fantasie | Recreation |
Related Artists:
Benjamin Duterrau
1767 - 1851 , was an artist in England and in early colonial Australia. Duterrau was was born in London to parents of French descent. Duterrau was apprenticed to an engraver and in 1790 did two coloured stipple engravings after Morland, The Farmer's Door and The Squire's Door. Taking up painting, between 1817 and 1823 he exhibited six portraits at Royal Academy exhibitions, and he also exhibited three genre pieces at the British Institution about the same period. Duterrau emigrated to Van Diemen's Land (now Tasmania), arriving in August 1832 with his daughter. He lived at the corner of Campbell and Patrick Streets in Hobart, and practised as a portrait painter. In 1835 he did some etchings of Indigenous Australians, the first examples of that craft to be done in Australia. His most famous painting The Conciliation is in the Hobart gallery with a self-portrait and other works, including some modelling in relief. A large landscape is in the Beattie collection at Launceston, and he is also represented in the Dixson collection at Sydney. Duterrau died at Hobart in 1851.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
James Joseph Jacques Tissot
James Jacques Joseph Tissot (15 October 1836 - 8 August 1902) was a French painter, who spent much of his career in Britain. Tissot was born in Nantes, France. In about 1856, he began study at the École des Beaux-Arts in Paris under Hippolyte Flandrin and Lamothe, and became friendly with Edgar Degas and James Abbott McNeill Whistler. Tissot exhibited in the Paris Salon for the first time in 1859, two portraits of women and three scenes in medieval dress from Faust. The latter show the influence of the Belgian painter Henri Leys (Jan August Hendrik Leys), whom he had met in Antwerp in 1859. In the mid-1860s, however, Tissot began to concentrate on depicting women, often although not always shown in modern dress. Like contemporaries such as Alfred Stevens and Claude Monet, Tissot also explored japonisme, including Japanese objects and costumes in his pictures. A portrait of Tissot by Degas from these years (Metropolitan Museum of Art, New York) shows him with a Japanese screen hanging on the wall.